just de’ frågar Skolverket

Vem bestämmer vad i skolan om tro?

Texten nedan har skapats efter intervju med Tommie Hedin, Undervisningsråd, Skolverket, och därefter godkänts för publicering 2013-03-04.

Skollagen säger att utbildningen och undervisningen på en skola ska vara icke-konfessionell. Vad betyder det?
– Det innebär att det inte får finnas religiösa inslag som till exempel bön eller välsignelse. Men de fristående förskolor och skolor som har en konfessionell inriktning får ha sådana inslag i utbildningen, men inte i undervisningen.

Varför har man skapat en sådan lag?
– Det är ansvariga politiker som har bestämt att det ska vara så. De vill att alla elever i svenska skolor ska ha rätt att tro men även rätt att inte tro. Ingen ska få tvinga någon annan att tro och ingen ska få tvinga någon annan att inte tro. Eleven bestämmer själv om han eller hon vill tro, inte läraren eller rektorn på skolan. Det är detta som kallas religionsfrihet.

Får en elev ha en egen tro på en kommunal skola?
– Ja, absolut. Det finns inget som hindrar elever att ha en egen tro.

Får man förklara för en kompis eller fröken eller för sin klass på en kommunal skola varför man tror och hur den egna tron fungerar?
– Ja. En elev kan till exempel berätta om sin tro på en lektion. Men det är då ett inslag i undervisningen vilket bör för- och efterarbetas av läraren.

Vad händer om en elev på rasten berättar om sin tro för en annan elev?
– Det finns ingen lag som säger att en elev inte får berätta för en annan elev om sin tro.

Om man är flera elever som har samma tro får man samlas tillsammans på rasten i en lokal på en kommunal skola för att till exempel sjunga och be?
– Det finns ingenting i skollagen som säger att elever som delar en tro inte får samlas på skolan. Eleverna bestämmer själva om de vill vara med. Ingen får tvinga någon. Det är rektorn som bestämmer om man får använda en lokal på skolan.

Får andra vuxna som har en egen tro besöka en kommunal skola och berätta om sin tro?
– Ja. En vuxen kan berätta om sin tro på en lektion. Om en lärare till exempel vill bjuda in en kristen, jude eller muslim så är det okej. På samma sätt som när en elev berättar om sin tro kan också det här utgöra en del av undervisningen och det ska för- och efterarbetas av läraren.

Får andra vuxna som är anställda av en kyrka besöka skolan och till exempel hjälpa till som rastvakter eller med läxhjälp?
– Ja. Det finns inte något förbud mot att använda andra vuxna för att till exempel öka vuxentäthen på en skola. Om en rektor inte vill att andra vuxna ska vara på skolan kan han eller hon säga nej. Utbildningen och undervisningen ska vara icke-konfessionell och eleverna ska kunna vara i skolan utan att bli ensidigt påverkade i någon trosinriktning.

Vår tidning just de’ beskriver kristen tro och återberättar scener från Bibeln. Det är inget politiskt och inget kristet samfund som äger tidningen men vi som skriver texterna är kristna och tillhör olika kyrkor. Kan en lärare på en kommunal skola använda tidningen och låta sina elever läsa den?
– Ja. Det finns inget i skolförfattningarna som hindrar lärare och elever att använda tidningen. Det är läraren som själv bestämmer vilket material han eller hon vill använda på en lektion. I och med att undervisningen är icke-konfessionell måste läraren tänka på detta när han eller hon använder material som har en särskild trosinriktning. Läraren kan till exempel prata och diskutera om innehållet med sina elever.

Till dig som är pedagog: Det finns mer att läsa om ”skolan och kyrkan” i ett PM från Skolverket. Läs artikel på Juridisk vägledning under Lagar och regler. Eller skriv in denna adress i din webbläsare: http://www.skolverket.se/lagar-och-regler/juridisk-vagledning/skolan-och-kyrkan-1.162940

Copyright 2006-2016 just de' och upphovsman. Kontakt: justde', Storängsvägen 26 B4, 184 32 Åkersberga, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.